måndag 10 juni 2013

Tvivel

Jag tänker ofta på det. Att ge upp. Bara försvinna. Det känns som att det som är jag är så insignifikant och ointressant att ingen bryr sig. Och om ingen bryr sig, varför ska jag då kämpa?

Det är när ensamheten sköljer över mig som de här tankarna kommer. Jag känner inte något människovärde eller egenvärde i mig. Jag fyller ingen plats. Är inget särskilt. För de allra flesta i min närhet är jag bara någon i periferin. Ingen viktig. 

Så varför då kämpa?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar